Efter-träning-humör
Kategori: Träning
Idag var det riktigt segt att gå upp och gå till gymmet. Jag fullkomligen älskar att ha sovmorgon med sambon och det var svårt att slita sig från myspotentialen som var rådande på morgonkvisten. Men, iväg bar det och träningen genomleds (inte ett av de energifyllda passen där tiden går fort). Jag har nu lagt märke till att det finns ett efter-tränings-mönster. Jag har en stund precis efter jag ätit då jag blir introvert och lite snäs & fräs... Inte bra! För min samborelation tänker jag då. Denna tidpunkt brukar sammanfalla med att sambon har morgnat sig och kommit över sin egen morgongrinighet och försöker interagera med mig i positiv anda. När jag ser honom komma emot mig i all gullighet går ett larm av inuti mig och hela jag blir ett purket russin. När han kommit fram och lägger handen på mig, ger mig en puss trots min motvillighet och säger något fint så är det enda jag tänker på hur jag drar fram ett par samurajsvärd från bakpå ryggen och i ett snabbt svep hugger huvudet av honom. Som tur är varar detta humör enbart fem minuter men jag är fundersam över varför det ens uppstår? Jag brukar vara lika övertrevlig som Snövit på morgonarna. Kanske är det en stund då min tränade kropp får näring och all min energi riktas inåt mig själv? Who knows... Ytterligare en sak att lägga på listan över saker att arbeta på och gärna avstyra. Min man ska inte behöva leva med en Maleficent (den onda i Askungen).
Eftersom jag nu haft min purkstund så är jag på väldigt gott humör och förbereder för en dag av skrivande. Efter gårdagens handlending så finns det mycket att göra me dmin artikel. Dock lockar det soliga vädret utanför och vi får se hur bra det går med att stanna inne med böcker och dokument.
/GG
