gentlegiantafskofvde.blogg.se

Dagen vände med att min migrän gjorde entré. Jag kan numer känna igen tecknen och tar mig då hem (om möjligt) och vilar bort den. Men oj vad det tar på humör och kräver sin tid. Känner mig nere och irriterad. Irriterad för att jag fortfarande hamnar i situationer som gör att jag blir dålig, för att jag inte lärt mig ta hand om mig och arbeta på ett konstruktivt vis med mig själv när det blir för mycket. Dessutom 'har jag inte tid med det här'! Nere för att kroppen känns bräcklig medan jag vill att den ska vara stark och frisk samt för att detta är en av de aspekter jag avser när jag säger att min livsstilsförändring inte kan läka allt som jag orsakat mig själv. Jag försöker se det från den ljusa sidan och tänka att jag har besvär av det här så mycket mer sällan nu (är det tre känningar  - men inget utbrott - på sex veckor?). Det här är första gången sedan jag startade min livsstilsförändring i mitten på juli som jag är nere. Jag tänker att det är så otroligt långt tills jag når mitt mål (trots att jag i förrgår tänkte att det kommer gå fort), det känns så avlägset och jag har ingen energi. Det känns som att jag ska åstadkomma så mycket under denna korta höst och att det är överväldigande. Jag har så fint stöd runt omkring mig men det är ju i slutändan vi, för oss själva, som måste ta oss igenom processerna.

 

Jag tror det blir bra bara jag får krypa in i sambons famn när han kommer hem. Ibland behöver jag bara få känna mig liten och bli lyssnad på så går det mesta över. För jag vet egentligen att den här hösten kommer bli tuff men toppen! Den kommer bli ett äventyr och jag kommer komma ut på andra sidan stärkt. Men ikväll tillåter jag mig att känna mig nere (inom rimliga gränser) och satsar på god sömn, tidig träning, god matrutin och jobb hemifrån efter min föreläsning imorgon.

 

/GG