gentlegiantafskofvde.blogg.se

Dagen vände. Som regnmoln som passerar och sol som spricker upp och värmer blöta droppande blad. Har umgåtts med väninna, badat, jobbat lite, sovit, ätit och cyklat. Det är väl bara att inse att sådana dagar kommer ibland och att jag får göra mitt bästa. Cyklingen gick riktigt bra. Jag har fått smidiga och starka ben som påminner mig om vilken form de var i under deras glansdagar. Nu ska de byggas starka och uthålliga inför vad som väntar. Är tacksam för att båda träningspassen gick så bra. Är även tacksam för att jag kan säga att jag fått till två träningspass denna dag. Nu laddar jag med mycket sömn inför morgondagens träningspass. Jag älskar att springa! Det känns som att jag gör vad min kropp är ämnad för. Jag vet att jag har saknat att springa under alla dessa år som jag undvikit det av rädsla för skador, jag vet att jag tyckt att gym och promenader varit ganska kassa substitut. Men, jag visste inte hur mycket jag faktiskt sörjt att jag inte kunnat springa. Det är så olika för oss. Vi har träningsformer som vi tycker särskilt mycket om. För en del är det att dansa zumba, för andra är det cykling, för vissa är det styrketräning och för somliga är det cardiotärning på ex. crosstrainer och stairmaster. Eller varför inte härliga gruppass?! För mig lockar inte de så särskilt mycket men jag kan använda de träningsformerna just för att jag vet att jag behöver move my ass. Men, när jag får springa, när jag värmt upp och kan ta ut steget, andas djupt och springa fort. Det finns inget som slår det för mig! Jag känner mig så levande då! Jag springer högt upp för en backe och känner mig som drottningen på täppan! Jag springer så fort jag kan med långa ben och finns i och med naturen. Ja, jag låter kanske knäpp. Men, det här är min träningsform. Den träning jag ser fram emot och som gör att jag kan bli så tokigt uppvarvad att det bara är klubbning som får stopp på mig. ;)

 

Jag vet inte om det här med att jaga distanser är något för mig egentligen. Men, det känns bra att sätta upp mål som är träningrelaterade. Jag kan inte finna ett uns motivation i att ha viktnedgång som enda träningsmål. Det är inte hållbart för mig i längden. Det var en bra spark i rumpan för att komma igång men nu behöver jag något att hålla ögonen på. För närvarande är det att pringa 2.5 km innan jul (dessutom börja nosa på femkilometar'n), springa 5 km på vårruset i maj, och springa en mil på fårskalleloppet i september. Dock har en hel värld av löpning öppnats för mig och jag tänker att det skulle vara häftigt att springa mellan Gudhem och Varnhem (ca 25 km) året efter och kanske ett maraton året efter det. Vi får väl se vad jag känner för! :)

 

Det är härligt att se, höra och känna att så många i omgivningen blir motiverade och inspirerade av att höra om ens livstilsbyte och målen för detta och nästa år. Att leva bra och finna träningsglädje sprider sig som ringar på vatten. De ser att det är möjligt, att man kan göra en förändring trots att världen omkring knatar på som vanligt. Att man måste prioritera sig själv och att man kan göra det på ett osjälviskt vis och för att kunna ha än mer att ge i sina relaitoner, på jobbet och till sig själv. Att förbruka energi under träning ger energi i alla andra delar av ens liv! Att prioritera sig själv gör att man landar på båda fötterna och blir en del av sin omgiving på ett annat vis. Borta är nu gnällkärringen, borta är bitterfittan, borta är stressvraket, borta är självutplånar'n. Här för att stanna är en mer social, samlad, lugn och trevlig jätte som kommer till konstruktiva lösningar och som kan se saker mer klart.