Redan dag 30!
Kategori: Allmänt
Det har gått en vecka sedan senaste uppdateringen. En vecka som har gått otroligt fort fram. En vecka som försvunnit med ett knäpp med fingrarna. Mitt välbefinnande projekt har gått bra. Jag verkar ha fått lite rullning på mitt konstruktiva tänkande och det färgar mina dagar. Matvalen har ofta handlat om att välja bort eller välja till grönt och skönt. Motionsvalen har handlat mycket om vardagsmotion och att promenera trots kyla och mörker. Välbefinnandevalen har handlat om att vara snäll mot mig själv, ge mig utrymme att bearbeta en tuff grej, att vila och ge mig en god natts sömn var natt samt att prioritera tid med min man och våra grabbar samt hjälpa min vän som krossat foten.
Sedan fem dagar tillbaka försöker jag även 'leva rent'. Det fungerar bra vad gäller hudvård. Jag tycker ofta jag doftar lite murket under armarna och hoppas kroppen snart vänjer sig och att jag hittar än bättre produkter om det behövs. De där kemikaliefyllda deodoranterna vet vad de ska göra medan mina organiska och naturliga sådana verkar lite hippie ;) Jag har även försökt laga mat hemma men har fallit för hämtmat ett par gånger. (Jag tycker verkligen det är dödstråkigt att laga mat just nu...) Jag tror de 20 dagar som är kvar kan bidra till god förändring när det gäller 'ren kost'. Jag har ex. lyckats få igång vanan med smoothies på morgonen och frukt under dagarna (som tillskott, inte måltid). Yeay!
Något som dock är en negativ utveckling är att jag just nu har lite för mycket fokus på vågen. Det kommer och går i perioder. Jag försöker att inte stirra mig blind på vågen utan mer ha den som snöre för huruvida jag använder en bra livsstil. Just nu tycks vågen istället ha blivit mitt rättesnöre och lite av en fixering. En 'dålig' invägning kan nästan sänka mig hela dagen. Jag vet att mycket av denna fixering är samhälleligt skapad. Jag har i ryggen att framgång innebär (gärna) dramatiska viktfall. Att normalvikt innebär att jag måste ligga inom ett visst viktspann: mellan 58 (hur är det möjligt ens!) och 78 kilo. Med mina nuvarande kilon ligger jag och balanserar mellan 'övervikt' och 'fetma'. Och vet ni?! Jag ser inte ens ut som de simulerade bilderna som kommer med bmi-beskrivningarna. Jag vet att bmi är ett jäkla påhitt som inte är tillräckligt tillräkneligt men ändå är det ju faktiskt det mått som lik förbannat används och som jag mäts emot om jag ex. går på läkarundersökning eller när jag använder viktklubbs käcka kurvor över utveckling. Så, det smyger in... Det sipprar trots att jag garderat med ett skydd av sunt tänkande och större perspektiv.
Jag vet inte vad som är klokast väg framåt. Om det är att skippa våg och mått och inmatning av det ena och det andra på viktklubb eller om det är att gå 'all in' - ta emot de olika måtten och kämpa röven av mig för att nå förändring och resultat? Ibland funderar jag över om det är jag som använder vissa mått som 'ogiltiga' för att jag då inte behöver ta till mig dem helt och fullt. Kanske har jag en vriden syn på min kropp och ser ut exakt som de där bilderna som följer med beskrivningar av bmi? Kanske vill jag att bmi ska vara otjänligt för att slippa ta till mig att min vikt gränsar mot fetma? Det är svårt ibland att veta vad som är rätt och fel.
En sak vet jag är rätt i vart fall. Att välja mitt eget välbefinnande och att göra något för det varje dag. Min vikt består av en 'dålig' känsla för var fettcell (bildligt talat) och att släppa in kärlek, värme, glädje, vila, återhämtning, lugn, ro och andra positiva känslor stärker mig. När jag mår bra så gör jag bra val. Bra val leder mig framåt mot mina mål. Långsamt, långsamt - steg för steg i rätt riktning.
