Lata dagar i solen
Kategori: Allmänt
Har ni en fantastiskt fin ledig dag? Full av ståhej kanske eller bara lugn?
Min dag har varit super! Jag började med en löptur (5 km). Som vanligt förundrades jag över hur snabbt man utvecklas som löpare. För var gång kan man springa längre sträckor utan stopp (får kramp efter en stund, måste skaka av och sedan går det bra igen). Andningen funkar bättre. Farten ökar något. Och, helt plötsligt kommer man på sig själv med att tänka på annat medan man springer. Inte på steget, inte på andningen och inte på att det är jobbig eller att det är skönt. Härlig meditation eller reflekterande över livet. Sträckan från kilometermarkering 3 till kilometermarkering 4 brukar jag ta tid på mig själv för att se om det blir någon utveckling. När jag började springa tog en kilometer nästan 8 minuter. Idag tog den 4 min 55 sek. Gissa vem som var glad! Jag menar inte att jag skulle orka att hålla det tempot hela rundan. Men det tyder på bättre lungkapacitet och bättre styrka.
Efter min morgonlöpning bar det av till jobbet för de sista handledningarna. Mina studenter är så otroligt duktiga och har arbetat så bra med sina uppsatser. Lite vemodigt att tacka för den här tiden men jag vet att allt kommer gå super för dem. De är värda all glädje och alla möjligheter som nu väntar efter tre års kämpande.
Efter att ha träffat tre grupper var det dags för lunch. jag och min man har varit superlata idag och ätit både lunch och middag ute. Till lunch blev det brunch på Pims, ett av stadens hak som faktiskt funnits i alla år jag bott här (ca 12). De flesta andra restauranger har slagit igen och bytts ut. En av stadens nyare tillskott stod för middagen: Pitchers. Här blev det en skaldjurspasta. Brunchen var istället en uppdukad buffé som bjöd på hallon-puré-shot, lax, mycket grönt och en canneloni fylld med ricotta och spenat. Mumma! Så, vad som började som en produktiv dag övergick i en lugn och fin dag. En lite middagslur har också hunnits med! ;)
Nu ska jag och mina grabbar fortsätta ta det lugnt och jag tror minsann att jag ska ägna mig åt ett guilty pleasure jag har: läsa romaner av Marian Keyes. Hon skriver underhållande och lätsmälta romaner på ett bra och clatchigt språk. Ungefär hälften av böckerna handlar om familjen Walsh (glömt stavningen) och ungefär hälften handlar om helt andra personer. Under allt det lättsmälta finns ofta seriösa poänger om livet och alla dess frågor och ämnen. Har införskaffat hennes två senaste böcker som sommarnöje och för att skämma bort mig själv. Det gäller att hitta något som man gör bara för sig själv. Som är en gåva till sig själv. För mig är det egentid med ex en bok som inte är ett dugg för nytta utan bara nöje. Den, liksom mina promenader och löpturer, bjuder på tid för mig själv och med mig själv. Jag har lätt för att ge bort mina krafter och min tid till alla andra och försöker bli bättre på att ge mig själv det jag förtjänar. Tänk om vi var lika måna om oss själva som om andra? Om vi kunde ge oss själva lika mycket beröm och kärlek. Om vi kunde hejja på oss själva lika mycket osm vi hejjar på andra. Om vi krävde det bemötande som vi förväntar oss andra ger våra vänner. För en sak är säker. Genom hela livet så finns det en person som följer oss och det är vi själva. Förhoppningsvis kan det blir en positiv och energigivande bekantskap istället för att vi måste tillbringa tidne med någon vi inte tycker om, inte accepterar och inte respekterar. Utan att låta för schizo vill jag uppmuntra er att lära känna er själv om ni inte gjort det och börja uppvakta er själv. Det är ni värda!
