Dags för nytt kapitel
Kategori: Allmänt
Ni får ursäkta min tystnad i några dagar. Tystnaden har berott på att jag dels inte haft någon inspiration att skriva och dels för att jag behövt fundera lite i lugn och ro. I veckan som var föll verkligen poletten ned att jag bara har ett år kvar till disputation. Det skänker mig en otrolig lycka att veta det. Jag har kämpat länge och längtat ännu längre. Därmed så börjar allt jag skjutit upp på med anledning av att "jag får ta det när jag är klar" bli aktuellt. Undanflykten håller på att sina ur mina händer och det börjar bli dags för nästa steg. Ett år kanske kan tyckas långt men med mycket jobb till dess så vet jag att det i praktiken innebär någon dag max per vecka = ca 50 dagar. Det är inte så värst mycket ledig tid. Tankar som har rört sig hos mig har handlat om hur jag vill leva mitt liv och vad som är bäst för min familj - vilka sammanvägs med drömmar. Ett tag var jag såpass frustrerad att jag funderade på att bryta upp helt, från allt och bara andas in alla möjligheter. Troligen berodde det på en sockershock eller något för den känslan varade bara en dag. Eller, så behövde jag bara känna att jag hade möjligheten till det valet för att i slutändan kunna välja rutinernas trygghet i mitt äktenskap. Det är väldigt spännande att stå inför nya möjligheter och jag älskar att fundera. Ibland behöver vi dock göra de val som är bäst för våra familjer (förutsatt att det är fungerande val och val vi kan trivas med). Vi behöver ibland skjuta på utvecklingen i rätt riktning. Troligen innebär det att vi flyttar närmre vårafmailjer och särskilt en familjemedlem som behöver oss extra mycket just nu och under åren som kommer. Istället för att tycka att det känns tungt så vänder vi på det och ser fram emot att bo nära vatten och fin natur. Att husen är mycket mer prisvärda där och vi har även slängt in en hundvalp i smeten. :-) Lyckan bubblar i magen och ger än mer driv att bli klar med studierna.
Livet är föränderligt och vi kan välja att låta det se olika ut i olika tidsperioder och faser. Det här känns som helt rätt steg nu och det kommer nog att vara i några år medan jag reser mycket. Vem vet hur det sedan kommer se ut? Vi har bara ett liv och det gäller att skapa lycka/glädje/välbefinnande (you call it what you want) utifrån de förutsättningar man har. Just nu vill jag fixa det sista året av mina studier och jag vill bli den bästa versionen av mig själv för mina vänner, min familj och min man samt professionellt (även om den processen aldrig tar slut). Som grädden på moset väntar en förmiddags promenerande med min vackratse och finaste vän. Kärlek och glädje och trotsande av vädergudar väntar därmed.
Önskar er alla en fin söndag!
