Detta är verkligen en härlig dag. Löpningen fick mig på riktigt gott humör och jag vill återigen peppa er genom att säga att man aldrig ångrar ett träningspass (däremot ångrar man dem man inte gjorde)! Jag har nu skrivit en hel del på min forskning och annat och känner att jag har flyt. Jag har verkligen längtat efter den känslan. Ikväll ska jag även träffa musikgänget och vi ska öva inför söndag. Då står Cat Stevens på menyn och jag ska sjunga ett par låtar själv och ett par låtar tillsammans med andra. Det är tur att jag blir så glad och mår så bra av att sjunga för bara jag skriver det så blir jag sjukt nervös. :) Låtarna jag ska sjunga är 'Don't be shy' och 'First cut is the deepest'. Båda låtarna är så fina! Känner mig ärad att få vara tillfrågad och få framföra med så duktiga andra! ♥
Med andra ord är jag fylld av positiv energi och är förväntansfull inför ikväll.Men, nu kom jag på att jag glömt redogöra för idag och igår.
Måndag
Vikt: 94
Kalorier:1241
Träning: Vila
Matrutin: Gått så där... Var trött och ledsen och lat och köpte pizza. Åt inte hela på en gång utan ena halvan blev lunch och den andra blev middag. Mycket grön på! (ex. ruccola)
Det bästa med dagen: Att bli tillfrågad att sjunga ett par låtar på söndag
Tisdag
Vikt: 94
Kalorier:698
Träning: Löpning 5 km
Matrutin: Kass kass kass! Ingen matlust och har en hel del magsyra som botas tillfälligt med Novalucol.
Det bästa med dagen: Att hela dagen är fylld av positiv energi (tror inte det hinner ändras på de 2 timmar som är kvar tills jag åker till repningen).
Började dagen med att mysa kvar i sängen i vetskap om att jag inte hade någon tid att passa idag. Love those days! Ingen var mer nöjd än katten men jag kom definitivt på en andraplats. Tittar på klockan: 04:35. Kattkräk! Irritationen gick väl över rätt snart och blev istället till tankar om hur effektiv denna dagen kunde bli om jag gick till jobbet tidigt och fick undan en del skrivarbete. Konstigt nog tyckte inte min kropp det utan jag blev liggande ett bra tag till. Kom upp strax innan 06 och det blev smoothie till frukost. Hela dagen har varit grå och när jag står där och får i mig nyttigheter så tänker jag att jag nog borde springa eftersom det är en härligt sval morgon. På med löparkläderna och iväg mot berget. Tänker lite att jag inte brukar äta innan morgonlöpningen och blir fundersam. Men, man är ju inte sämre superkvinna än att man vänder tankarna till något positivt: det här är säkert dagen då jag flyger fram! Mina ben kommer vara som fyllda av raketbränsle! WRONG! Blev akut-bajsning (har alltid med mig papper (nej älskling, det är inte för att snyta mig)) följt av illamående, yrsel och håll. Jag ska aldrig mer äta innan löpturen! Men, det fantastiska med träning är att man aldrig ångrar den i efterhand. Sista kilometrarna gick lååååångsamt. Men, jag fixade rundan! Jag vann över mig själv! Och, det är ju helt fantastiskt hur pigg och positiv man blir av en runda i skogen! Så här vackert var berget i morse:
Jag hoppas ni har haft fantastiska dagar i sommarvärmen. Själv har jag flyttat min svärmor in på ett kommunalt boende. Då är värmen inte lika nice. Ömma muskler och ett skärsår på ena fingret blev den enda effekten (förutom en glad svärmor) och jag får säga att vi gjorde ett riktigt bra jobb. Det bästa med helgen var att vi bodde hos min svärfar och styv-svärmor. Om händertagne är nyckelordet som inte gör rättvisa åt hur bra vi har haft det. Vi klämde av sommarens första grillning och möttes av lagade mål, dukade bord och massa kärlek och glädje var dag. Helt underbart! Kaloriintaget har varit 961-1064 under dessa tre dagar. Känns som lite väl lågt med tanke på arbetets tyngd men det har känts helt ok. Tänker dock att jag behöver kicka igång ämnesomsättningen nu när jag växlar upp träningen kommande veckor. Skulle vara skönt att känna att det blev cirkulation i kroppen. Jag får väl passa på att fylla kylen med härliga frukter, fisk, och grönsaker samt fylla skafferiet med matvete, bugur och quinoa...
Mannen har åkt till Åmål för att flytta sin mamma och imorgon följer jag efter. Men först har jag en kväll helt för mig själv och jag kan helt enkelt inte låta bli att stanna uppe längre än vanligt och njuta. Jag älskar min man och hans sällskap men visst är det något särskilt med att vara ensam hemma och bara ta det lugnt med sig själv som enda sällskap?! Här har det setts på tjejfilm (om det nu verkligen finns något som kan klassas som det), det har cyklats och ätits sallad (kaninmat enligt min man). Hur härligt som helst! Dessutom har gitarren plockats fram och det har sjungits mer hjärteligt än bra. Alone time is awesome!
Maten har gått bra. Jag har fortfarande svårt att få in mellanmålen de dagar jag jobbar men ska göra en satsning på rutin under nästa vecka då jag kan vara hemma hela veckan och skriva. Jag kan ju inte vara olärbar! ;)
Just nu står dock kattmys på tur och jag vill mest säga att jag inspireras av er dagligen! Tack för ert stöd och hejja oss på vår väg!
Min nedräkning fortsätter. Nu är det två dagar kvar tills lugnet inträder. Eller, lugn och lugn... Vi ska flytta min svärmor i helgen så lugnt kan väl vara fel ord. Men, jag ser fram emot att min mail tystnar. Jag älskar mina studenter och att handleda dem men behöver tid för min egen forskning så att jag ror ihop mitt eget projekt. Denna vecka är heltokig eftersom studenterna först nu tycks komma på att de nog ska ha handledning och feedback. Fantastiskt men tufft! Men, är inte alla mentorers, handledares och föräldras roll just den?!
I övrigt går det bra här. Jag är fortfarande väldigt fundersam gällande kaloriräknande och hur jag kan göra det till en fortsatt positiv process om jag väljer den metoden. Jag kan även avslöja för er att jag inser att jag inte når mina mål i juli. Mitt nya hopp är att nå dem innan terminen börjar igen. jag skulle blir väldigt gladom jag kan komma ne di vikt inför terminstart. Inte så mycket för wow-effekten hos mina studenter (även om den är trevlig) som jag vill göra det för att orka undervis mycket i första läsperioden. det tar jättemycket på kroppen att stå upp och föreläsa i fyra timmar. Att dessutom dras med övervikt när man gör det är tufft. Jag vill hellre lägga min energi på att vara awesome! ;)
På tal om kaloriräknand ekomme rdagens planering här:
Vikt: 94
Kalorier: 870 (hur sjukt är inte det????)
Träning: Cykel 1 h
Matrutin: smoorhie - pizzabit - smoothie. Med andra ord lite för mellis-lös för mitt tycke... Men, på't imorgon igen!
Det bästa med dagen: Att kunna inspirera, peppa och motivera mina duktiga tjejer att fixa det sista med uppsatsen inför fredag. De är så grymma!
Övrigt på nyhetsfronten är att Jätten äntligen tagit tag i att synkronisera dator och mobil = picture time!!!
Min älskling har lagt sig till med en ny vana att sova på 2-3 kuddar... Suck! Tur att vår kärlek är som en Hollywoodfilm.
Vårt campus är extra vackert så här års med körsbärsträden i blom. Min blogg går inte ut på att få fler studenter. men ärligt, jag tror vi har Sveriges vackraste campus! :-)
Matrutin: smoothie - kyckling och grönt i wrap - pizzabit med ett par glas rött
Det bästa med dagen: Att se "mina tjejer" kämpa på med sin uppsats trots motgångar- de är grymma!
Jag har verkligen börjat fundera på det här med kaloriräkning. Som ni ser ovan så 1) ligger jag på en väldigt låg nivå, och 2) att räkna kalorier säger ingenting om VAD man stoppar i sig. Vad gäller den första punkten så märker jag att jag börjar bli kalorifixerad och även om jag i början använde det för att lära känna måltider så är det snarare nu att jag jagar låg kalorinivå. Jag är seriöst inne på om jag behöver sluta med kaloriräknandet om jag inte lyckas vända det till något positivt. Gällande den andra punkten så hänger den samman med att jag tidigare kund ehoppa måltider etc och att räkna kalorier säger ingeting om huruvida man har sunda vanor. Jag vet vad som är bra för mig. Jag vill äta rena och naturliga produkter i så stor mån som möjligt och till det äta bra proteiner och fetter. Jag måste komma åt mig själv och få till det. Kaloriräknandet hjälper mig inte med bra val i det hänseendet. Jag tänker även att om man äter en bra kost med lagom portioner som gör att man känenr sig nöjd så kan jag se att dagen kan innehålla 500 till 2000 kalorier utan att det spelar roll om man rör på sig regelbundet etc. Nu för tiden får jag dåligt samvete om jag äter över min kalkylerade nivå (1300) trots att jag troligen äter rätt långt under min behovsnivå. Hur tänker ni kring detta?
Denna vecka är den sista veckan med studentarbete för min del. Det är både till glädje och lite till sorg. Det ska bli otroligt skönt att satsa på den egna forskningen och skrivandet. Samtidigt kommer jag sakna mina fantastiska studenter. Tvåorna får jag ju som tur är se igen medan treorna snart beger sig iväg. Men, mindre tid i möten betyde rmer tid för träning och flexibelt schema som ger mycket bra möjligheter för träning. Denna sista vecka av handledning (d elämnar in sina uppsatser på fredag) är dessutom alltid väldigt hektisk. Dagarna blir uppbokade från morgon till kväll och det gäller att ha superfokus hela tiden. Det är verkligen värt det men lite skönt när veckan går över. Så, tre dagar kvar. Nedräkningen mot andrum är igång. ;)
Idag har jag, fröken kontrollfreak, varit helt spontan. Det enda jag visste när dagen startade var att jag skulle träffa min finaste vän efter hens avslutat jobbpass. Vi hade väl en tanke om att promenera en viss runda. När vi sågs blev vi dock sittandes och pratade en lång stund. Mest som nedvarvning för vännen men även för att prata om vad vi tänkt sedan förra gången vi sågs och pratade livet. Pratstund övergick till kiss-behov. Så, hem till mig. Ställa av vännens nattpackning och sedan iväg på promenad. Åt ett helt annat håll än planerat eftersom vi kom på att vi inte behövde gå hem till vännen eftersom packningen fanns hos mig och skulle hämtas senare (någon som lägger märke till cirkelresonamng här??). Ut på äventyr! Vackert väder, intressanta samtal och en stund senare var vi i Våmb. En otroligt vacker del av Skövde. Vi blev sittandes utanför den snart 1000 år gamla kyrkan och fortsatte prata livet. Därefter tillbaka mot stan med kurrande magar. Planen blev att vi skulle gå förbi ICA Kvantum och fixa lunch från deras salladsbar (bästa idén någonsin att ha sådana i mataffärer). På vägen passerar vi vännens mors lägenhet och där är fadern på besök med vännens hund. Så, sällskapet på två blev tre och lunch intogs i det fria med världens mest underbara hund som sällskap och ständig påminnare om att vi borde göra något mer intressant än att sitta och prata. Därefter gick jag på promenad och lärde känna den underbara hunden medan min vän deltog i ett möte inne i stan. Helt underbar och fantatsisk dag!!!!!! Det är ju så här det ska vara! Kärlek, prat och glädje. Dessutom helt underbart att vara utomhus i sex timmar! Det har jag nog inte varit sedan jag slutade med hästarna. Eller, jag var det under den dagen som jag och mannen vandrade mellan Kungslena och Gudhem i somras. Men där kan ju konstateras att glädjen tog slut efter ett par mils vandring och då det låga blodsockret slog till... ;) Hoppas ni alla har haft och kommer ha möjlighet att vara ute i det fina vädret nu när det äntligen slagit om. jag hoppas dessutom att ni inte besväras för mycket av pollen. ♥
Fredag till söndag har gett olika utdelning. I fredags blev det ett glas vin för mycket kalorimässigt. I övrigt har det gått så här:
Fredag:
Vikt: 95
Kalorier: 1540
Träning: Cykel 1 h
Matrutin: smoothie, äpple, sallad, apelsin, ostbricka med vin
Det bästa med dagen: Att mina studenter är så otroligt duktiga och tar sig igenom även det d etycker är problematiskt.
Lördag:
Vikt: 94 (-2 sedan 1/5)
Kalorier: 970
Träning: Cykel 45 min
Matrutin: smoothie, apelsin, en hemmagjord pizzabit, en hemmagjord pizzabit
Det bästa med dagen: Jag och min man kom fram till en framtidsplan
Söndag:
Vikt: glömde väga mig...
Kalorier: ligger just nu (innan middag) på -30 och middag är inte beslutad ännu
Träning: 2.5 h promenad
Matrutin: smoothie, en smörgås med ost, ihopplockad sallad från ICA, naturdiet cocosbar, och ingen middag ännu. Lite dåligt planerat från min sida får jag erkänna... Det är sådana här situationer som gör hämtmat till ett val. Vilket jag egentligen inte vill. Så, nu gäller det att orka masa sig till affären.
Ni får ursäkta min tystnad i några dagar. Tystnaden har berott på att jag dels inte haft någon inspiration att skriva och dels för att jag behövt fundera lite i lugn och ro. I veckan som var föll verkligen poletten ned att jag bara har ett år kvar till disputation. Det skänker mig en otrolig lycka att veta det. Jag har kämpat länge och längtat ännu längre. Därmed så börjar allt jag skjutit upp på med anledning av att "jag får ta det när jag är klar" bli aktuellt. Undanflykten håller på att sina ur mina händer och det börjar bli dags för nästa steg. Ett år kanske kan tyckas långt men med mycket jobb till dess så vet jag att det i praktiken innebär någon dag max per vecka = ca 50 dagar. Det är inte så värst mycket ledig tid. Tankar som har rört sig hos mig har handlat om hur jag vill leva mitt liv och vad som är bäst för min familj - vilka sammanvägs med drömmar. Ett tag var jag såpass frustrerad att jag funderade på att bryta upp helt, från allt och bara andas in alla möjligheter. Troligen berodde det på en sockershock eller något för den känslan varade bara en dag. Eller, så behövde jag bara känna att jag hade möjligheten till det valet för att i slutändan kunna välja rutinernas trygghet i mitt äktenskap. Det är väldigt spännande att stå inför nya möjligheter och jag älskar att fundera. Ibland behöver vi dock göra de val som är bäst för våra familjer (förutsatt att det är fungerande val och val vi kan trivas med). Vi behöver ibland skjuta på utvecklingen i rätt riktning. Troligen innebär det att vi flyttar närmre vårafmailjer och särskilt en familjemedlem som behöver oss extra mycket just nu och under åren som kommer. Istället för att tycka att det känns tungt så vänder vi på det och ser fram emot att bo nära vatten och fin natur. Att husen är mycket mer prisvärda där och vi har även slängt in en hundvalp i smeten. :-) Lyckan bubblar i magen och ger än mer driv att bli klar med studierna.
Livet är föränderligt och vi kan välja att låta det se olika ut i olika tidsperioder och faser. Det här känns som helt rätt steg nu och det kommer nog att vara i några år medan jag reser mycket. Vem vet hur det sedan kommer se ut? Vi har bara ett liv och det gäller att skapa lycka/glädje/välbefinnande (you call it what you want) utifrån de förutsättningar man har. Just nu vill jag fixa det sista året av mina studier och jag vill bli den bästa versionen av mig själv för mina vänner, min familj och min man samt professionellt (även om den processen aldrig tar slut). Som grädden på moset väntar en förmiddags promenerande med min vackratse och finaste vän. Kärlek och glädje och trotsande av vädergudar väntar därmed.
Här har vi haft 23 grader idag. Denna övergång från slut på vinter och rakt in i sommar tycks chocka samtidigt som de gläder. Tycker det är tråkigt att vi inte riktigt har vår nu för tiden. Men, å andra sidan så är hösten längre och jag älskar höst! Dagens arbete har bestått i handledning och lösning av en gruppkonflikt. Allt har gått strålande bra. Jag tycker det är fantastiskt att jobba konstruktivt med mina studenter. Konflikträdslan är hög i vårt land och oftast upplevs de möten som kan reda ut dem som farliga eller obehagliga. Att jobba med grupper så att de vågar vara ärliga om sina känslor och visar respekt mot varandra så att de kommer vidare är väldigt givande. Det är givande för att jag blir så stolt över grupperna när de arbetar sig igenom det tuffa och kommer starkare ut på andra sidan. Jag reflekterar dock över att många konflikter är onödiga och skulle kunna undvikas om vi var ärliga mot varandra istället för att smyga runt och snacka om andra istället för att säga vad vi tycker om dem. För, samtidigt är vi väldigt känsliga för svek och har problem med tillit. Nåväl, man kan inte ändra det över en natt och det man kan göra är att själv vara ärlig och vara en förebild för andra. Man kan agera utifrån sina värderingar om hur man ska behandla andra och därmed är man ärlig mot sig själv likväl som andra.
Från min utopiska världsanalys till mina vardagsproblem. Jag har absolut ingen motivation att hasa mig upp på cykeln just nu. Jag slökollar TV och försöker skapa anledningar för att inte sätta mig och trampa. Exempelvis måste jag ju bara kolla alla bloggar jag följer och diverse hemsidor... Hmpf! Det är ju bara att gör't! Senast till 'Biggest loser' ska jag sitta på cykeln. Den svenska versionen har inte kommit så långt ännu. Det har dock den australiensiska versionen som jag råkade flippa mig in på tidigare idag när jag började mitt undvikande av cyklande. Dagens avsnitt av den australiensiska versionen gick ut på att de fick se en videoinspelning som de gjort i början av sin resa till sig själva. Vilken skillnad! Det fick mig att få hopp om att även jag kan nå mina mål genom att vara övertygad, inte ge upp och genom att göra bra val. Det visar ju även många av er och jag är så tacksam för ert stöd och den inspiration ni skapar. Ok, nu känns det som att jag faktiskt vill cykla. ;-) Dagens resultat:
Vikt: 95 kg (-1 sedan 1/5)
Kalorier: 1097
Träning: cykel 1h
Matrutin: smoothie - tunnbrödsrulle med massa grönt - smoothie = ganska kasst att jag inte fått till mina mellanmål. Bättring imorgon!
Det bästa med dagen: När den grupp jag arbetade med kände motivation och glädje att fortsätta arbeta tillsammans.
Jag hoppas att ni alla har haft en fantastisk dag! Här har det varit vårens första varma dag. Ni vet när man känner att man kanske ska ta av sig jackan utomhus och det slår varma fläktar mot ansiktet. Helt underbart! fast jag får ju erkänna att jag känne rmig lite stressad över att det snart är norm att gå bararmat etc och att jag inte känner mig nöjd i min kropp. Men, varför inte göra den piskan till en morot?
Här har dagen gått fint. Jag hade en tröttdipp efter lunch och lade mig ned en stund. Det är helt fantastiskt vad en halvtimma kan göra för återhämtning. I övrigt har det varit jobb hela dagen i en härlig fart med fantastiska möten. I love those days! Så här har dagen gått:
Vikt: 95 (-1 sedan den 1 maj)
Kalorier: 1113
Träning: cykel 30 min
Matrutin: smoothie - äpple - skaldjurssoppa - pizzabit med sallad
Det bästa med dagen: När jag kom utanför jobbets ytterdörr stannade jag upp och kände mig väldigt nöjd. Jag var inte sugen, inte hungrig, inte orolig, inte illamående - bara nöjd. Då kändes det som att jag var i harmoni. ♥
Vaknar av mig själv runt åtta, genom persiennen ser det ut att vara en solig dag, katten jamar nöjt när han märker att jag är vaken och mannen snusar gott i kudden. En fantastisk start på dagen. Drar på mig löparkläderna, sticker ned och laddar en tvättmaskin och drar sedan upp på berget. Det blev 5 km på 29.18 minuter. Jag svär att jag stundtals dog. Min kropp var alldeles för trött för att springa idag. Men, hellre en dålig runda än ingen runda. Det är bara att köra igen på tisdag. Nu väntar en lugn och fin dag med mannen. Men först dagens planering:
Vikt: 96 kg
Kalorier: 1014
Träning: 5 km löpning
Matrutin: inte helt planerad ännu. Till frukost blev det två tunnbrödsrullar med ost och massa spenat. Till morgonmellis ett äpple...
Det bästa med dagen: Jag tror nog att det kan hända något mer fantastiskt idag. Annars kommer det vara glädjen i att kunna springa även om det går segt.
Här har dagen spenderats bland böcker och bloggar och inspirationen är på topp. Om ni har en stund imorgon så ta er tid till att stanna upp och drömma så att det spritter i hjärtat. Tänk på hur långt ni har kommit från där ni var. I förhållande till vår livslängd är den tid som vårt förändringsarbete tar en kort tidsrymd som är värd sitt tålamod. (Ni kan väl påminna mig om dess ord om allt skulle skita sig igen eller om jag tycker allt står stilla.)
Min historia är inte stoff för löpsedlar. Den är knappt stoff för en blogg. ;) Men den är min alldeles egen. Efter att ha försökt rikta all min energi till positivt tänkande så kan jag konstatera att även om jag inte gått ned så mycket som jag trott så har jag ändå gått ned i vikt. Jag kunde ha struntat i att försöka och då hade jag troligen vägt mer idag än jag gjorde när jag började. Jag inspireras av att tänka mig hur jag springer fram med en stark och smidig kropp. Hur jag stannar för att andas in en fantastisk vy. Jag vet att jag kommer att komma dit. Finn det som ger er värme och glädje, visualisera er era mål och låt det inspirera er denna första helg i maj.
Förutom morgonfilurande (se tidigare inlägg) spenderas dagen med sömn och inspiration. Inspiration vad gäller mat och inspiration vad gäller träning. Det blir inte sämre av att 'Loosing it with Jillian' går i bakgrunden. Stundtals känns det som att jag måste göra något drastiskt vad gäller mina rutiner. Samtidigt så är jag rädd att det kommer få mig att bli trött och därför misslyckas. Men, är det någon gång jag ska gå 'all in' så är det nu. Jag har verkligen inga rutiner efter min hektiska månad och just nu är jag i en period där energin växer, viljan finns och styrkan tycks vara på plats. (Näst intill oundvikligt med den fantatsiska våren för dörren.) Så, varför inte?! Det är ju helt klart värt ett försök. Eftersom jag gärna har metaforer och mantran som inspiration kallar jag härmed mitt projekt för 'maxad maj'. Det låter nog mer än vad det är. Det handlar om att äta tre mål per dag och två mellisar med frukt och nötter. Det handlar om att få rumpan upp ur soffan var dag i åtminstone 30 min även om jag är superduperübertrött efter en arbetsdag (hur ofta är vi seriöst för trötta för träning i relation till hur ofta vi använder det som ursäkt?).
Dagens planering:
Vikt: 96
Kaloriintag: 1237
Träning: Cykel minst 30 minuter, möjligen promenad med mannen senare
Matrutin: smoothie - apelsin och 3 paranötter - skaldjurssoppa - äpple och 10 cashewnötter - smoothie
Det bästa med dagen: Redan nu känns det som att mitt planerande för min egen skull kommer vara höjdpunkten
Här går Passengers 'Let her go' varm. Den är riktigt fin och en dag kommer jag framföra den för de som vill lyssna. Samtidigt är den inte helt i klang med hur jag ser på livet. Den handlar om att veta hur bra man haft det när man förlorar det. Jag tror snarare på att man inser hur bra man har det i relation till hur tufft man haft det. Men, det är väl en petitess... Exempelvis kan jag nu inse hur det känns att vara stark, ha energi, vilja framåt, känna sig säker på att lyckas för jag ser det i ljuset av en lång och tuff period. För mig finns det två sätt att hantera livet. Antingen fokuserar vi på det mörka, finner det kassa. Eller så är vi tacksamma och finner det goda och bra trots att det är tufft. Alla kan vi halka åt båda hållen men jag tror att hjärtat är lugnare och själen är i mer balans om vi väljer det senare. Livet kommer alldrig vara enbart rosa med guldkant och fluff. Men, vi kan välja hur vi hanterar det. Med detta vill jag inte säga att man inte får deppa ihop fullständigt periodvis. När jag förlorade min far för 11.5 år sedan fanns det inte många trådar att hålla i. Felet jag gjorde den gången var att jag försökte vara stark, fortfarande lyckas och sätta upp en fasad av att jag fixade det. Big mistake! Istället för att bearbeta min sorg, förlust och ensamhet på kanske 1-2 år så tog det snarare åtta... Tänk om jag bara kunde ha ställt mig upp och sagt 'jag mår skit och fixar inte det här'. Men, i vårt samhälle finns det inte utrymme för sådana bekännelser. Andra kan liksom inte riktigt helt hantera det. Idag skulle jag lagt mig ned och gråtit ut alla tårar istället för att boxa in dem bakom en tuff fasad. Idag är jag mer ödmjuk mot mig själv och mot min omvärld. Då blev jag hård och kantig för jag kom inte vidare utan smärtan stannade kvar inuti mig. Min lärdom: Alla de 'fula' känslorna är precis lika normala och naturliga som de 'fina'. Våga känna dem. Ta er igenom de tuffa perioderna med ärlighet mot er själva och ni kommer lära er av dem istället för fastna i dem. Jag tror att samhällets nedhyschande av sorg, ilska, frustration, stress, trötthet snarare leder till att personer med känslor och vett bakom pannbenet känner sig lämnade ensamma, som att de måste fixa vissa lägen för annars blir de inte accepterade och att det inte är tillåtet att visa någon svaghet. Vad tror samhället?! Att vi alla är fulländade? För mig innebar min känslighet och en upplevd hård press att fixa saker att jag började skada mig själv. Inte genom vassa föremål mot mjuk hud men genom att välja alternativ som inte var bra för mig. Jag kan bli arg när jag tänker på all den skada jag gjort mot min kropp och min livsstil. För vilken vinst? Att bli sönderstressad och få någon slags bekräftelse på att saker och ting blivit gjorda? Jag har drivits av pliktkänsla snarare än jakt på beröm. Jag har inte det klassiska 'duktig flicka'-syndromet. Men kära någon vad lång tid det kommer ta att ändra om mina vanor och reparera mina skador! För tio månader sedan trodde jag att det kanske skulle ta något år. Nu vet jag bättre. Troligen kommer det bli en livslång kamp för mig men jag hoppas på att få någorlunda ordning innan detta år är slut. Så länge jag tar steg i rätt riktning och har tålamod med mig själv så är jag säker på att det kommer gå bra. Som avslutning: 'Strövtåg i hembygden'.
Här startar dagen lugnt. Efter en vrid- och vända natt så är det härligt att kunna starta dagen i ett saktfärdigt tempo. Mina dagar blir alltid toppen när jag har en mjuk start. På dagens schema står kurs i statistik, artikelskrivande, catch up med mina doktorandkollegor och cykelträning. Kan det bli bättre?! Kanske om jag och mannen får till lite ordlöst mys innan läggdags...
Mina tankar tycks för stunden cirkulera kring det här med kaloriräknande. Det är den metod jag har valt för att föra min livsstilsförändring framåt. Genom viktklubbs plattform räknas det kalorier genom in, ut och balans. Som ni vet har jag lite problem med att få i mig mat på regelbundna tider och mitt fokus ligger just nu på att skapa en god matrutin efter att den totalpajja när jag hade min undervisningsperiod. Ofta när jag har lagt upp min plan får jag konstatera att mitt kaloriintag är väldigt lågt. Jag behöver liksom boosta det genom att ex lägga till ägg eller ost till min sallad eller försöka få in mellanmålsfrukter och släng till en näve nötter. Allt detta ordnande är väldigt uttröttande och ibland undrar jag vad som hjälper och stjälper. Har ni några råd och tankar kring det? Vilken är bästa vägen för att få till en god matrutin som ger mig kraft och styrka för att träna och jobba? Dela gärna med er av era tips så sammanställer jag dem här.
Söndagar är mina favoritdagar. Kanske inte den första delen då jag tvättar men helt klart resten av dagen. Jag brukar planera och känna mig nöjd med att veta vad som väntar och att på något vis avsluta veckan med att känna att jag gjort mitt bästa. Samma känsla har infunnit sig idag. Imorse skickade jag min tredje artikel till min handledare och kände mig riktigt nöjd med att vara i fas och ha en ledig dag. Jag har lagt upp min löpträning och satt upp ett belöningssystem både för viktnedgång och träningsframgång. Känns härligt och motiverar mig inför våren och sommaren. Vad kul det ska bli!!!
Jag har även passat på att cykla. Eftersom jag varit ifrån träningen en stund tog jag en lugn mil-cykling. Det kändes mycket bra och gjorde mig mer sugen på träning. Jag kommer varva löpning och cykling i ett par månader för att bygga kondis och lungkapacitet. Jag kan fortfarande känna av mitt knä och tänker att cykling på mina löpfria dagar kommer vara en bra träningsform för kondis samtidigt som den inte sliter på knäna.
Jag vill passa på att be om ursäkt för en bildfattig blogg de senaste veckorna. Har precis bytt mobil efter att min gamla gett upp och ska lära mig hantera den. Snart komme rni kunna ta del av mina tärningspass och annat som inspirerar mig.
Efter fina dagar i Stockholm är jag åter på hemmamark. När jag klev av tåget så slog vinden och regnet mot mitt ansikte på ett sätt som jag bara upplevt här i Skövde. I andra fall kanske jag skulle sura över detta fis-regn men denna gång slog jag upp i ett stort (på gränsen till att bli inlagd) leende. Jag kom hit till stan för lite över tio år sedan och det tog ett tag innan jag vande mig vid den typ av regn som finns här. Det är svårt att beskriva men det är som en blandning mellan duggregn och dimma. Alltså, ingen idé att ha paraply (som iofs skulle blåsa åt h-te) men man blir genomblöt ändå. I vilket fall... Helt underbart att komma hem till min stad och mina grabbar.
Hos min syster har jag inte vägt mig eller räknat kalorier. Tror det har gått bra ändå. Min syster kör just nu naturdiet och eftersom man tar seden dit man kommer (och framförallt inte vill att hon ska rubba sina vanor och önskningar för att jag är på besök) så har även jag ätit shakes och smoothies. Vi har dessutom ätit goda sallader till lunch. Även om jag inte tycker att naturdiet är särskilt gott så måste jag ändå säga att jag i efterhand ser två poänger med dem. För det första så bidrar de till att man äter regelbundet under dagen (det handlar väl iofs om inställning). För det andra så tog de bort laddningen kring mat. Jag har berättat att jag numera tycker att mat är riktigt tråkigt och stundtals tvingar mig att äta. Att ha en shake redo i kylen bidrog till att jag inte behövde tänka och att det inte var så mycket krångel runt maten. Jag inser att jag börjar få en lite problematisk inställning till mat och att jag behöver ta tag i det. Det är bara så fruktansvärt tufft när man är själv. Nu kanske ni tänker att att jag ju faktiskt har en man men det innebär inte att det är ett stöd i detta fall. Han och jag äter helt olika saker och har rutiner kring att få det att fungera. Givetvis stöttar han mig och givetvis hejjar han på mig.Men, i slutändan så är det man själv på egen hand som behöver genomföra förändringar. Ni vet, förändringar som går ända ned i djupet, på insidan av oss och som håller. Jag har ibland övervägt att ändra min kost för att underlätta för mig själv. Men, jag kan inte ändra mig till att äta något som jag vet att jag inte mår bra av så det är inte en möjlighet för mig. Jag ska ta mig en funderare och återkommer till er med mina tankar.
Så här ser dagsplaneringen ut:
Vikt: 96 kg
Kaloriintag: 1175
Matrutin: vi får se hur det går
Det bästa med dagen: Jag ser fram emot mycket vila
Sitter här och noterar att jag inte skrivit på ett par dagar. De dagarna gick hur snabbt som helst! Jag har arbetat med mina studenter från morgon till kväll alla dagar denna vecka och det gör mig så lycklig och full av energi. Som ni nog vet nu så kommer den energin inte från mat... Dagarnas resultat:
Tisdag
Vikt: 95
Kaloriintag: 797
Matrutin: Inte bra, fortfarande problem med lunch
Träning: Sprungit i trappor hela dagen och har ingen lust på kvällen..
Det bästa med dagen: När några av mina studenter insåg att de kan något som de tycker är svårt.
Onsdag
Vikt: 95
Kaloriintag:1196
Matrutin: Blir bättre och bättre på att äta furkt men maten går hopplöst dåligt
Träning: Ingen träning, men en promenad i vart fall på någon halvtimma
Det bästa med dagen:mycket skratt med en kollega
Torsdag
Vikt: 94
Kaloriintag:716
Matrutin: Faktiskt helt ok dag. Fick inte i mig mer än äpple till frukost men lagad lunch med mannen och kvällsmat för en stund sedan. Blev dock smörgås, en tomat och apelsin. Men ändå! Jag har ätit fem gånger...
Träning: Ingen...
Det bästa med dagen: Är förälskad i min man och hejjar på mina suktiga studenter
Åker till Stockholm imorgon för att umgås med min syster och jobba på måndag. Så, vad säger man?! Nya tag nästa vecka?
Oavsett så är jag väldigt glad, längtar efter löprundor och tänker njuta av kvällen med min man eftersom vi inte ses på några dagar. Over and out! ♥
Ibland bjuder dagarna på överraskningar. När jag vaknade igår myste jag till tanken på att jag hade ett morgonmöte och att jag efter det skulle fixa en present till min man (bara för att han är awesome), luncha hemma och skriva på min artikel. När jag kommer till jobbet är mötet inte aktuellt eftersom min mötespartner blivit sjuk. Samme kollega ska igår ocg idag hålla i dataövningar med mina studenter. Så, planen för igår ändrades till att jag hoppade in fför läraren och att jag gör detsamma idag. en helt underbar förändring. Jag får vara mer med mina studenter och hjälpa dem och stödja dem i deras arbeten. Att jobba som lärare är helt fantastiskt. man får så mycket energi av att undervisa och handleda. Dessutom så blir man så varmt stolt när studenterna blir stolta över sig själva och de upptäcker att de kan och att saker är intressanta.
det som dock gick mindre bra igår var maten. Eftersom jag tycker mat är astrist så hoppade jag helt enkelt lunchen och fick tvinga i mig lite mat på kvällen när jag kom hem. Efter en hel dags undervisning är jag sällan hungrig, ungefär som efter ett hårt träningspass. Så, hur gick det?
Vikt: Glömde väga mig...
Kaloriintag: 767
Matrutin: Kass...
Träning: räknas 7 h föreläsning på benen? och en promenad på kvällen om 30 minuter...
Det bästa med dagen: Inspirationsföreläsning med Pasi Salonen
Dagen avslutades med att jag och en väninna gick på inspirationsföreläsning med Pasi Salonen. Jag komemr berätta emr om det i kväll eftersom ajg behöver smälta intrycken från den lite till. Vilken förebild han är!
